quoi que ce soit
Studentfesten.. Det var som en kinderäggöverraskning varje gång man skulle gå på toa, jag lyckades hitta två spindlar och en slimegrön groda. Alla pengar hade gått åt till alkohol. Jag hällde ett glas vatten över camille för att hon skulle kyla ner sig lite och sluta genera mig och Flavien, när jag skyndat därifrån kom han efter mig och jag sa: Förlåt för Camille, Maxine och Benne, alltså jag tycker du är snygg och snäll, men ärligt jag känner inte ens dig. Flavien (avbryter för att lägga fram ett redan klart faktum): ..men jag är inte direkt nykter. Och jag vet inte direkt vad jag gör här.. tänkte jag och lyckades bara skratta fram ett medhållande nej.
Efter det blev kvällen trevligare och stämningen inte lika tryckt mellan oss och alla pikar från de andra. Jag hade helst av allt åkt hem och sovit eftersom någon hade tagit för sig av sovsäckarna så hittade inte jag min. Jag tog min kappa och min tröja, med en hushållsrulle i högsta hugg städade jag av ett bord som jag sköt in i ett hörn jämte elementet sedan somnade i några timmar, tills de andra stönande började vakna till liv lite här och var. Hur som helst så ska jag sluta påstå att svenskar dricker mer än fransmän nu och det var första och sista gången jag sover på ett bord (men golvet hade varit ännu värre).
När jag vaknade i morse och kom ut på altanen möts jag av en hemsk röra på golvet, någon hade vält ner en blomkruka och ett stort glasljus från det lilla fönstret, det kunde bara vara PimPim, och mycket riktigt så hade jag rätt. Fortsatte min städturné och tog tag i lilla huset, så nu är även det fräscht och nystädat inför Pontus besök. Jag ska träffa Pontus imorgon!! Härligt att återse Jacques och Théo också, och Paris!
annars bara pluggas det, idag litteratur och filosofi.
Det här året är som ett helt liv som går förbi, i början har man en optimistisk bild av allt. Sedan börjar man se framåt. Och när man inser att man inte har mycket tid kvar så börjar man klamra sig fast vid det som varit.
bisous
Hej! Hoppas allt är bra med dig! Jag hamnade här av någon anledning och ville bara skicka en liten hälsning. Väldigt trevlig blogg, jag är glad att allt verkar gå bra! Att jämföra ett år som det här med ett liv var väldigt träffande, nästan lite för mycket.. Ta hand om dig! Kram från London-Jonna
ja du Jonna! Det är sjukt vad tiden går egentligen, inte så länge sen man härjade runt på brinell, och nu förväntas man vara vuxen, Helt sinnes!!