Ett år i Frankrike

Jag har ingen feber idag, men ingen aptit, inte ont, helt apatisk och redo att ramla ihop. Och jag ar i skolan. Jag vet att optimismen kommer tillbaka, men det ar sa jobbit att ga och vanta och jag orkar inte uppbada nagon kraft for att leta efter den. Det ar nu jag vill vara pa brinell kika forbi mamis kontor och bli tillsagd att ga ner till pai som skjutsar hem mig ogonblickligen. Val hemma ska jag ligga pa soffan och ata nyponsoppa med keso och vaniljglass med strossel och chokladsas. Istallet ska jag ga hem i regnet snart, ata lunch ga tillbaka till skolan, hem igen, stada upp i min hemska rora, packa. Och vara tillrackligt pigg for att inte verka otrevlig..