Ett år i Frankrike

tack alla underbara vackra fina som berömt förändringen! Det var det jag längtade efter, en ändring. Har fått en massa kritik för det av min värdpappa dock, han tycker inte att man ska klippa sig på salong än mindre färga håret när man är blond, men guess what jag orkar inte bry mig längre. Han hyllar mig till skyarna samtidigt som hans kritik river i huden så jag får tårar i ögonen. Jag har så mycket respekt för honom för hans ärlighet, och sanningar gör bara ont när de är just sanna, så jag vet att han har rätt.

Min alldeles egna världens bästa Pai och jag har haft roadtrip idag, magnifikt, jag älskar Frankrike och min pappa!

Två stora resväskor och sammanlagt trettio kilo bär han med sig hem till Sverige, ja jag har börjat packa. Även det är lika dubbelbottnat med känslor som mina valda sanningar.

Hörrni förlåt för detta komplicerade inlägg, men livet är dubbelbottnat och jag gråter så jag skrattar åt mig själv.

Je vous aime, ne l'oubliez jamais!