Ett år i Frankrike

Sovit som en stock hela natten och vaknade leende av att Jacques pressade apelsiner i koket. Nu har han stuckit ivag till fotbollen och Théo och jag ska ga pa en utstallning med hennes familj. Hon har en guddotter som valdigt garna vill traffa mig. Efter det bar det sakert av till nagon annan valkand plats som man bara maste se. Ikvall vill Jacques biltura igen, han ar en riktig historiker och kan allt om allt nar det galler revolutionen. Det gulliga ar att har ar jag la petite suèdoise, till skillnad fran Mt. de Marsan dar jag ar la grande fille suèdoise. Tecken pa hur mycket jag kommer bli omhandertagen har, eller att det ar svart att vara stor i den har staden.

Anmarkning: I London vid Big Ben pratade alla franska. I Paris vid eiffeltornet pratar alla engelska.
 
Man pratar inte riktigt franska har, kommer komma hem och snacka Parisslang sen, ja jag ar en Parisien wannabe men vem ar inte det?

Tack Ronja! Jag pratar franska sa som du kommer kunna prata spanska sen, och jag ar sa stolt over att du vagar ta det steget ocksa! Som du har markt sa tror jag att jag har dott och kommit till himlen sa jag kan val erkanna att det kunde inte varit battre. Ja mina filmer ar speciella, idiotiskt av mig att inte ta med mig videoka,eran till Paris men men.

Vickan! Fast just nu utanfor rutan ar gratt, fast Paris har inte sa manga trad, Mont de marsan ar ju landet.

Jesper! Jag tanker inte skaffa bilddagbok jag ska fortsatta plaga dig med mina blogginlagg sa du far gnugga hjarncellerna;

Bisous Bisous!!