Ett år i Frankrike

Ni kommer inte att tro pa den har historien men jag lovar att vartenda ord ar sa sant som det ar hant under dagen!

I morse stack jag, Dydy och Nat till garagisten for att han skulle ta en titt pa vanen innan undersokningen i eftermiddag. Under tiden tog vi Mercedesen som han var klar med for att aka och handla. Nar vi var klara slangde vi in allt i skuffen och stanger, jag hinner fa en skymt av nycklarna som nagon lagt i en av shoppingkassarna. Var ar nycklarna fragar Dydy och alla borjar leta i fickor och handvaskor. Ja la de i kassen utbrister Nat. Jag forsoker oppna men den ar last. Nat forsoker (det ar ju anda en bil som ar 35 ar gammal) Vi tittar pa varandra och paniken lyser i ogonen pa oss. Nej sag inte att vi. Nej vi kan inte. Jo bilnycklarna ar inlasta i skuffen och vi hann inte lasa upp dorrarna. Dubbelnyckeln da, jag sticker hem och hamtar den! Sager den nagot irriterade Dydy. Nat tittar ner i marken och erkannner att bada nycklarna sitter pa samma knippa, bilen har inte anvants pa sex ar sa all organisation ar inte i ordning annu..

Som tur var hade vi sett vanner till oss inne i butiken sa Agnes korde oss till garageisten som gav oss en massa gamla nycklar for att pilla med. Under tiden har Jim cyklat till parkeringen. Jim ar familjens galning, bryta sig in i en bil var inte forsta gangen han gjort och han star med ett stort leende lutad mot bilen och flinar nar vi kommer dit. I vaskan tar han upp en kofot, tre skruvmejslar, metalltrad, och en gummislang. Som om han inte gjort nagot annat bryter han upp fonstret utan att skada dorren sa oppnas den (sa nu har jag lart mig det ocksa). Vi sliter loss baksatet och inser att bilen ar sa gammal att man inte kan na skuffen innifran..

Varje person som hade en mercedes pa parkeringen har vi lanat nyckeln av men icke. Jim och Dydy ger sig pa skuffen brutalt sett, hander klams karosser bucklas och jag vet inte om jag ska skratta eller grata. En man i lastbil (mercedes) kommer till slut och tar en titt och ger oss radet att bryta upp laset. Under tiden har killarna fatt tillstand av Denis att bryta upp skuffen (Jim var narmare till skratt an tarar).

Jag och Nat tog vanen och stack till narmaste byggbutik. Dar fick vi med oss en man med en elektrisk skruvmejsel (vad nu det heter pa svenska). Efter att ha borrat slut pa batteriet och forstort tre mejslar, atervande jag och Nat till byggbutiken for att hamta ett nytt batteri och en hammare (och tva stooora kaffe). Nar vi kom tillbaka hade lastbilschafforen shoppat fardigt och hjalpte till for fulla krafter. En liten pojke som satt i famnen pa sin mamma fragade mamma vad gor de? Vad ser det ut som unge vi bryter oss in i var egen bil!!

Efter att ha forstort resten av mejslarna sa fick vi upp skuffen (efter fyra timmar) och vi flyttade over alla matvarorna for tre tusen i vanen och Dydy akte hem medan vi akte for att tanka. I tumultet hade forarstolen pajjat sa jag fick sidan bakom och trycka den framat for alla mina krafter. Efter att ha tankat ber Nat mig skicka over sin vaska, men vilken vaska? Jaha vaskan med alla pengarna som vi glomt i vanen, DEN vaskan.. Jim fick ringa Dydy sa att han kom tillbaka till affaren med vaskan. I en halvtimme var vi fast vid bensinmacken. Jim hade alltsa en halvtimme pa sig att forsoka overtala mig att jag ville gora mitt forsta barn i baksatet av den har mercedesen merdique. Ni kan ju bara gissa om han lyckades.

Jo forresten Nathalie stangde skuffen igen som laste sig med Jims alla verktyg. den ar fortfarande stangd och nu ska jag ga och lagga mig och sova bort den har hemska dagen.

Bisous